Inte helt bortglömd.

Jag blev så exalterad över min Garmin att jag alldelens glömde bort att berätta vad hundarna och jag gjort idag....

Det blev ett lydnadspass i hagen innan eftermiddagspromenaden och de skötte sig riktigt bra!

Zingo började med att varva upp något förfärligt så jag blev ilsk och sa ifrån på skarpen, sen var det en mycket skötsam hund som gjorde allt jag bad om.

Fotgåendet kändes bra. Vi jobbar vidare med det högre tempot och idag höll han en bra position vid sidan. Sen körde vi omväxlande ställande och läggande i form av en "hitte-på-dumruta". Jag gav kommandot och gick sedan i en stor cirkel runt honom för att ta med honom i fotgående när jag kom upp vid sidan igen. Tanken var att träna på skillnaden mellan kommandona och att få lite variation till den "vanliga" varianten. Det fungerade bra. Zingo var på hugget och höll positionen tills "fot" kommandot kom och hänge sen med i fotgåendet med bra position.

Jag har också börjat byta ut kommandot "stanna" till det mer korrekta "stå" och det verkar inte vara några större bekymmer för Zingos del. Värre är det för mig och mitt minne....

Det blev även några inkallningar som kändes helt ok.

Zacke, är Zacke.... Han hänger inte med i det nya högre tempot i fot-gåendet utan sackar och det krävs en hel del peppande från mig för att han ska hålla positionen. Skillnaden mellan ligg och stå var svår idag också men det blev bättre efter lite tragglande. Han tyckte den sk "dumrutan" var hel skoj och där hängde han på bra i fot-gåendet.

Som avslutning blev det platsliggning i 2,5 min och det fanns inget att anmärka på det. Båda låg prydligt tills jag satte de upp.

Jag upptäckte att det bara är två veckor till lydnadsprovet! Hjälp!Det som känns mest osäkert nu är platsliggningen och tandvisningen. På platsliggningen känns det som 50/50 att han går upp för att hälsa på de andra och han har riktigt svårt att sitta still vid tandvisning.... Övriga moment känns helt ok. Lite sned ibland men vi ska nog fixa det om inte mina nerver sätter käppar i hjulen.

En för tidig julklapp.

Jag har fått en ny träningskompis! En Garmin 310 XT. Pulsmätare, inbyggd GPS och en massa andra finesser.

Vem jag fått den av? Bästaste älsklingen förstås!  Daniel har snappat upp hur jag trånat efter den och köpte den till mig, som julklapp, men jag fick lov att öppna den redan nu.... Och det är jättekul! Nu kommer ni få se kilometertider, pulsintervall och kanske tom höjdskillnader - nördigt värre....

Idag var första passet med den och trots att avsikten var ett lugnt pass blev jag riktigt peppad av att se kilometertider och körde kanske lite hårdare än planerat. Jag tyckte inte att halsen kändes riktigt bra idag men ville ändå testa Garmin:en, vi får se om jag får ångra mig...

Så här såg tiderna ut idag;

     Medelhastighet            Medel puls

1.   05.33                           165

2.   05.04                           168

3.   05.07                           169

4.   05.42                           167 Tvärstopp pga skällande hund...

5.   06.31                           166  Passage av kärr.

6.   05.39                           168

7.   05.41                           169 Full fart över åkern.

Totalt: 6.63km   Snittfart: 05.37 min/km Medelpuls: 167

Pulsen kan verka lite hög men det är inget konstigt. Jag har fått berättat för mig, när jag gjort arbets EKG för jobbets räkning, att jag har ett relativt litet hjärta som slår många slag trots att jag inte upplever det som jobbigt. Sant eller inte får vara osagt men jag upplevde inte dagens pass som särskilt ansträngande. Det skulle vara spännande att någon gång göra ett riktigt maxpuls test och se var min egentliga maxpuls ligger. Jag skulle gissa att den ligger lite högre än normalvärdena.

Så här ser den ut, min ny kompis: