Det fick bli en tur till jourläkaren.... Örat gjorde ONT, det kändes som hela halsen svullnade igen, trots astmamedicin, och jag fick lite lätt panik... Med hjälp av Daniel fick jag en tid hos läkaren och väl där fick jag inhalera mer astmamedicin och fick diverse mediciner utskrivna. Nu har trycket över bröstet släppt, örongången är igensvullen, men det känns som även det lättade när det blev lättare att andas. Dubbla doser Pulmicort (kortison), kortison nässpray och lätt luftrörsvidgande hostmedicin(innehåller Efedrin, är inte det ett dopingpreparat?) tills förkylningen släpper blev domen. Lite hysterisk känner jag mig som ville träffa en läkare NU! men det är ju faktiskt lite lättare att andas och då blir nog sömnen och tillfrisknandet bättre det med. Bara rösten som saknas nu...

Vad är det här för djävulsk förkylning?? Idag vaknade jag med en röst som inte riktigt ville hänga med, men jag kunde kommunicera, nu på eftermiddagen försvann den helt. Jag känner mig frisk i övrigt så jag åkte till jobbet imorse bara för att upptäcka att det inte var helt enkelt att jobba då det hela går ut på att kommunicera via telefon och radio till piloter och andra flygledare. Efter lunch fick jag inte sitta i position mer utan blev hemskickad och nu på eftermiddagen upptäckte jag att rösten är borta.... Jag kan viska, men det är knappt. Jag har dessutom konstant "lock" på höger öra. Det kan knappast bli värre, jag känner mig helt handikappad! Tack och lov finns SMS och med hjälp av det kunde min chef hjälpa mig att byta bort morgondagens arbetspass (jag skulle öppna tornet kl 0550 och sitta själv till 0800) och försöka få tid hos någon läkare istället. Det som ställer till det ytterligare är att Daniel är i Karlsborg och inte kommer hem ikväll, men han får ringa vårdcentralen imorgon i mitt ställe. TUR att man har hundar som lyssnar till visselpipa, så kan de få vara lösa på promenaderna imorgon oavsett min röstkvalite.