10 cm längre på 60 minuter!

Så kändes det när jag yogat klart. Det var länge sen jag yogade men efter massör-Maries uppmaning tog jag mig i kragen och körde ett pass. Jag har haft yoga i tankarna ett tag men samtidigt känt mig alltför uppe i varv för att orka fokusera och andas ett helt pass och utan fokus blir det så halvdant. Idag var jag träningssugen men hade samtidigt lite smått ont i halsen och då bestämde jag mig för yoga, istället för att utmana ödet och springa en sväng.

Det var stelt, väldigt stelt... Vaderna kändes extremt korta och hälarna var betydligt längre från golvet i stående hund än de brukar. Det knakade både i ryggen och bröstryggen när jag sträckte ut men när passet var över kände jag mig längre och musklerna var behagligt väl-stretchade. Känslan av rastlöshet hade jag andats ut och andningen satt återigen där den ska - i magen och inte högt uppe i bröstkorgen. Mycket skönt!

Nu ska halsen kureras med lite te och honung, så hoppas jag att imorgon kunna springa en sväng.

...fylld av aktiviteter.

Helgen började med ett löppass på lördagsförmiddagen. Det var inte ett av mina bästa pass... Kroppen ville inte riktigt och det kändes mest tugnt och segt, men man ska ha sådana pass också. Det blev bara 6,5 km med klafsande i lera under en dryg kilometer. Inte heller huvudet var med idag så det blev några rejäla tramp ner i blötan...

På eftermiddagen packade jag in hundarna i bilen och åkte till brukshundsklubben för ett premiär besök. Jag kom lite tidigt och tog ut Zacke för lite linförighet och hopp över hinder, det gäller ju att passa på när det står hinder framme. Sen var det Zingos tur att jobba och vi blev ordentligt drillade av Anna och Nina . Nina kom med många värdefulla tips om hur man ska tänka när man kör lydnad (tipsen går givetvis att använda i all träning). Bla vikten av att dela upp varje moment i små delar så man hinner belöna varje rätt sak. Så självklart egentligen. Anna kommenderade mig och min kropp gjorde väl inte alltid som jag ville (läs - den böjde sig väldigt till vänster och vä axel hamnade i märkliga lägen...), vi körde ställande med boll bakom, hopp över hinder och platsliggning.

Ställandet går bättre och bättre. Det gäller bara att komma ihåg att dela upp momentet och ta det del för del.

Hoppet hade jag inte testat innan men det gjorde Zingo bra, så fort jag visat hur det skulle gå till.

Under platsliggningen gick han upp, precis som sist Anna och jag tränade, efter ca 50 sek för att nosa lite på Molle men efter den lilla fadäsen låg han mycket prydligt ca 2 min. Jag förstår inte vad som är så lockande med Molle, Texas låg på andra sidan men han fick inte en blick av Zingo....

Det är mycket smått att tänka på när man tränar lydnad men det är rätt kul. Nu har jag inga större ambitioner med lydnaden och det kommer nog i första hand vara ett vinternöje, något att jobba med under de perioder det blir mindre apporteringsträning, men en start i Lkl 1 ska det bli. Jag tror också att det kan vara nyttigt för både mig och Zingo att jobba med fokus och koncentration och det är ju det lydnaden går ut på.

Efter träningen bjöd Nina på gott fika - tusen tack!!

Söndagen handlade också om lydnad men på hemmaplan. På förmiddagen fick båda hundarna en ordentlig genomkörare trädgården. Fokus låg på koncentration och kontakt så det blev mycket fot (korta sträckor) och vändningar. Zingo ville gärna bli lite sned men jag tog hjälp av altanen och "tvingade" på så sätt honom att bli rak i kroppen. Jag upptäckte att om jag håller blicken ca 2-3 meter framför mig kan jag se Zingo i ögonvrån utan att vrida kroppen - perfekt! Zacke tycker det är bökigt att hålla kontakt så vi jobbade mycket med kommandot fot (att det ska betyda "se på mig") och rörde oss bara några steg i taget men med kontakt hela tiden. Han lyckades riktigt bra tillslut!

Ställande och läggande körde vi också igenom, med boll bakom som belöning. Jag fokuserade på att bara ge ett kommando och att inte snegla bakåt efter kommandot är givet. Zingo gjorde det jättebra, både ställande och läggande, lite snett ibland men lägger/ställer sig direkt. Zacke fixade ställande utan problem men kommandot "ligg" förstod han bara om vi stod stilla, under gång satte han sig eller bara stannade och såg förvirrad ut.... Tur att det inte är han som är kandidat till Lkl1... 

Som avslutning blev det platsligg med husse som störning. Båda två låg väldigt prydligt i två minuter och rörde inte en fena trots spännande ljud från hönshuset (förrådet).

Jag försökte vara tydlig under hela passet och säga ifrån ordentligt när, framförallt Zingo, blev för fladdrig och okoncentrerad och det lönar sig definitivt. Zingo blir mer koncentrerad och jobbar hårdare för att vara till lags. "Psykbrytet" jobbar jag vidare på. Tanken är ju att det ska komma lite planerat och inte när man tex slår huvudet i en skåpslucka (kan ev ha hänt i fredags...), och det är inte helt lätt.... men jag jobbar vidare på det..

Under eftermiddagspromenaden blev det lite inkallningsträning och träning på att avbryta bus och lek för koncentration. Båda delarna skötte de riktigt bra!

Efter så mycket tankeverksamhet var det två trötta hundar som snarkade sig igenom kvällen.