...men ute bara snöar det...

Det var längesen jag skrev något... Jag hade lite dåligt med inspiration förra veckan, men det blev en hel del gjort trots det   .

Två korta löprundor avverkades helt enligt träningsprogrammet, hundarna fick lite lydnadsträning inomhus och i övrigt kändes det som jag bara jobbade, sov och åt. Ibland undrar jag vad jag gör med min tid, försvinner gör den i alla fall...

Igår avverkades veckans långpass. 14 km på ca 1tim 15 min. Underlaget lämnade mycket att önska och det kändes rejält i knä-och fotleder efter allt "sladdande" i snömodden. För ovanlighetensskull lyssnade jag på P3 medan jag sprang och det var riktigt trevligt. Jag brukar föredra att inte ha något i öronen och kunna lyssna till andningen och fotstegen men igår kände jag att jag behövde något annat att fokusera på.

Det kändes hyfsat bra hela rundan. Ingen dipp i energi eller ork men gissa om jag längtade efter torra vägbanor! Större delen av sträckan var det så moddigt att broddarna inte hjälpte ett dugg och det kändes ibland som jag sprang på stället. Då var det bara att leta upp något litet positivt.... tänk vilket påskjut jag kommer att ha när snön äntligen försvinner och jag får fäste med skorna mot underlaget! Jisses, det kommer att gå undan då! Tills dess är det bara att bita ihop och kämpa på i modden.

Idag fick mina ben vila sig från löpning och det var hundarnas tur att träna. Först blev det ett kort pass lydnad där vi jobbade vidare med platsliggningen.

Zingo fick ligga plats och för att få ordentligt med störning busade jag och Zacke med en boll vid sidan om. Det blev nästan för svårt... Några gånger gick han upp och jag fick lägga om honom (och säga några väl valda ord i hans bruna öra) men det gick bättre och bättre. Zacke tyckte det här var en höjdar övning - springa runt och busa med boll är ju mycket roligare än att ligga still! Vid ett tillfälle sprang han rakt över Zingo i sin jakt på bollen....och Zingo låg kvar!

Avslutade med apportbocken och Zingo var riktigt duktig och höll den nästan helt still. Rullandet verkar han ha gett upp, nu är det bara en liten, liten rörelse med underkäken som vi ska jobba bort.

Efter lunch gav vi oss ut på en promenad och jag trodde att vi skulle få pulsa i snö hela vägen då jag inte gått den här rundan efter jul men bonden hade plogat traktorvägen och då passade det perfekt med några linjetag. Jag hade inga dummies med mig men hittade en boll i fickan som vi använde och gissa om det var efterlängtat...

Zingo dundrade iväg på första linjetaget och när jag blåste stopp (för att kolla av lydnaden) körde han ner alla fyra tassarna i backen så snön yrde för att se vad jag ville :). Det är nog bra med lite vila från apporteringen ibland. Zacke var också på hugget och lyssnade på stopp-signalen - det händer inte alla gånger.

Totalt fick de 3 linjetag var och varsin lång minnesmarkering. Helskoj tyckte vi alla tre att det var och nu väntar vi ivrigt på barmark så vi kan träna "på riktigt" och inte bara på vägar.