Idag fick jag ingenting gjort på jobbet. För ovanlighetsskull hade jag ett sk byråpass, dvs jag satt inte och pratade med flygplan, och försökte jobba med kommande schema. Det gick inget bra... Det var för mycket frågtecken kring personalen för att kunna fördela passen, så jag kompade och åkte hem för lite hundträning .

Bra val, tyckte både jag och Grabbarna Grus! Vi struntade ev älgjägare och gick till fältet på andra sidan kalhygget för att köra lite linjetag. På vägen dit blev vi iakttagna av en ensam älg (de brukar vara tre i grupp så det har kanske varit lite jaktlycka..) men hundarna struntade i den. Duktiga vovvar!

Väl framme på fältet lade jag ut bollar och dummies på tre olika punkter, synligt, och på olika avstånd. Tanken var att de skulle träna både minnet och på att gå dit jag vill. Under tiden jag lade ut apporterna passerade tre stycken rådjur på nära håll men hundarna nöjde sig med en snabb blick trots att jag var 50m bort. Där såg man vad som var viktigast - att apportera!

Det var ju ett tag sen vi tränade men grabbarna jobbade på jättebra och det var inga större problem att få in apporterna. Som vanligt visade det sig att övningen var mycket lättare än jag trodde den skulle vara....

 Zackes enda plump i protokollet var att han tog in både en boll OCH en dummy på första skicket. Munnen full! Annars jobbade han riktigt bra och hade näsan inkopplad när jag blåste söksignal så apporterna kom snabbt in.

Zingo hade inte riktigt näsan med sig alla gångerna och mot slutet fick jag stoppa och trycka ut honom i rätt område flera gånger innan han hittade sin apport. Han var väldigt lyhörd för mina tecken och signaler i alla fall så det gjorde han bra, och han ger sig inte utan letar vidare trots att "belöningen" inte kommer direkt.

Allt som allt var det ett bra pass och jag känner att träningslusten börjar komma tillbaka. Tack och lov för det, hälsar Zacke och Zingo.

En blöt Zacke på väg in med dummyn.

Zingo med favorit apporten - tennisboll.

....eller åtminstone en svacka i motivationen.

Det var ett tag sen jag uppdaterade men det är inte mycket som hänt. Den "stora höst deppen" verkar ha infunnit sig och den senaste veckan har allt känts tråkigt och jag har mest gått runt och surat. Jag skyller allt på mörkret! Usch och fy så tråkigt det är när det är mörkt när man vaknar och mörkt redan vid 19-tiden på kvällen. Av någon anledning känns det som om dagen är slut så fort mörkret faller och då blir jag helt inkapabel att göra något och hamnar i soffhörnet med fjärrkontrollen i ett fast grepp. Ni kan ju tänka er hur lite jag får gjort under vintern när det blir mörkt redan klockan 16.... Varje år tänker jag att jag måste göra något åt det här beteendet men det blir ingen ändring förren ljuset återvänder.

Lite träning har det blivit trots allt;

I fredags hade vi engelska prov på jobbet. Det har blivit bestämt att alla flygledare ska betygsättas i engelska för att fastställa att vi kan förstå och förstås och får man betyg 6 (på en skala 1-6) så slipper du testa dig igen. (Övriga betyg innebär omprov med olika intervaller) Jag fick en 6:a  och firade det med ett löppass i Hackeforsspåret. Det blev totalt 9 km rejält kuperad löpning på 50min. Jag hade lite svårt att hitta en bra "rytm" med andningen men i övrigt kände jag mig pigg och stark. Efter passet nöp det till ordentligt i luftrören och jag fick ta en dos Bricanyl så det kan kanske vara läge att fortsätta medicinera mot astman....Jag trodde jag skulle slippa det nu när förkylningen är över.

Lördag och söndag tillbringades i trädgården där vi fixade i ordning allt inför vintern. Jag slet hårt med häcksax och grästrimmer men gick bet på röjsågen (den jäkeln bara stannade för mig hela tiden så Daniel fick ta över...). Det kändes ordentligt i armar och axlar och jag fick ytterligare en påminnelse om att jag borde styrketräna lite mer regelbundet...

I söndags fick hundarna ett mycket efterlängtat träningspass. Jag var inte 100% motiverad så det blev lite enkla grepp övningar med dummy och några lydnadsövningar. Allt för att inte hamna i en situation där jag blev irriterad och arg på hundarna....

Det blev ett bra pass med hundar som tyckte det var hur kul som helst att få använda huvudet - mera matte, mera!

Igår, måndag, tänkte jag ge kroppen en genomkörare och åkte till Linghemsspåret och körde intervaller. Det blev uppjogg på 12 min (2,2km),därefter 5x2min intervaller i 4min/km tempo och avslutande ned jogg på ca 12 min (1,5km). Totalt blev det 6,6km på 36 min. Helt ok, men inte kände jag mig särskilt uppiggad av det....

Imorse morgonjoggade vi, jag och vovvarna. 5km på 30 min och det fungerade! Nu känner jag mig mer på hugget och under eftermiddagen planerar jag lite hundträning.

Det är tidig morgon och jag har redan varit uppe ett par timmar... Morgnar som denna längtar man mer än vanligt efter sommaren... Att gå upp strax efter klockan 04 är alltid jobbigt men det underlättar om det ljusnar vid horisonten och blåser ljumma vindar istället för mörker och nollgradig nordanvind. Jag tog mig till jobbet i alla fall även om det var frestande att dra täcket över huvudet och gå i ide.

Igår hann jag med en kort sväng i löpspåret. Det blev 5km slingan i Hackefors och jag blir faktiskt lite förvånad över att jag har så mycket ork, jag har ju trots allt haft nästan 4 veckors träningsuppehåll (förutom hundpromenaderna). Det är bara att tacka och ta emot!

Jag har funderat en hel del på hur jag ska planera min träning den närmaste tiden. Den här månaden kommer mest att handla om att komma in i rutinerna och sätta fart på kroppen igen, men sen är jag lite sugen på något nytt. En hel del träningsbloggare kör just nu "streaks", tex morgonträna varje dag i 30 dagar eller träna varje dag i 30 dagar. Jag är lite nyfiken på det men vet inte riktigt hur jag i så fall ska lägga upp det. Morgonträning är inte realistiskt, att gå upp tidigare än 0415 funkar bara inte och jag börjar jobba 0530 minst en gång i veckan. Att träna varje dag, skulle kunna vara något, men då kan jag inte räkna hundpromenaderna, gör jag det tränar jag redan varje dag och det ska ju vara en utmaning. Löpning varje dag i 30 dagar kanske.... Jag funderar vidare.

Hundträningen har jag inte kommit igång med. Vet inte varför det känns så segt just nu.... (I och för sig känns det mesta segt just nu. Lite höstdepp kanske.) Är sugen på lite viltspår med grabbarna men jag ska ge jägarna ytterligare en helg innan jag klampar runt i skogen med blod och klövar. Lite lydnad skulle inte heller vara så dumt, ska bara ge mig själv en spark i baken så jag kommer igång.... Till skillnad från mig är det full fart på hundarna, så de skulle uppskatta lite mer hjärnjympa. Tänk om man kunde vara som en Flat - glad, lycklig och full av energi oavsett årstid och tid på dygnet. Jag ska bli en Flat i mitt nästa liv .

Gårdagens joggingtur blev inte riktigt som jag tänkt mig eftersom Zacke började halta efter drygt halva rundan och sen gick det i snigelfart framåt. Han har varit lite halt till och från en tid nu. Jag har varit rätt övertygad om att det varit vänster fram som han haltat på men igår blev jag lite tveksam....kan ev vara vänster bak.... Stretchade honom när vi kom hem och då var det definitiv bakdels-muskulaturen som var stel och spänd. Senare på eftermiddagen var hältan borta och idag har han inte haltat överhuvudtaget. Jag blir tyvärr lite misstänksam, när Zacke hade erlichios visade det sig som diffusa hältor och i år har det varit mycket fästingar... Ska avvakta lite till och se hur det utvecklas.

Eftersom joggingen kom av sig igår planerade jag att köra ett pass även idag. Vaknade till grått och regn imorse och morgonpromenaden företogs iklädd regnkläder. Jag hade gärna stannat i sängen men det var 8 pigga tassar som strax före sju gjorde sitt bästa för att få mig ur sängen och som vanligt lyckades de...

Det kändes inte alltför frestande att ge sig ut och springa så jag pysslade lite här hemma och vid tio-tiden hade det slutat regna och det började suga lite i löptarmen. Det blev tre varv i Kråksångsspåret (gulligt namn, va!) i Linghem. Planen var att trycka på lite extra varv nummer två och ta det lugnar varv ett och tre. Det funkade hyfsat. Jag orkade inte riktigt så mycket som jag önskade men jag har ju faktiskt inte tränat mer än tre pass efter förkylningen så jag får vara nöjd. Det blev 6,6 km på totalt 38 min (12/11/15 min). Sen fick jag lite bråttom eftersom jag skulle till bilbesiktningen så det blev lite slarvig stretch och ingen styrka....

Efter att Daniels lilla leksak blivit godkänd i besiktningen hade solen tittat fram så det blev en skön långpromenad med hundarna.Vi lyckades till och med pricka in två hundmöten och grabbarna skötte sig alldelens utmärkt till skillnad från Zackes "uppvisning" innan semestern...

Nu sitter jag med en kopp te och funderar på vad jag ska hitta på till middag(något enkelt blir det eftersom Daniel är kvar i Karlsborg i kväll), brasan sprakar i köksspisen och hundarna sover sött - HÄRLIGT!

...för i dag är det Daniels födelsedag! Grattis älskling, firande blir på fredag!

Så här fint hade min mor gjort när vi var bortresta

De överblommade sommarblommorna var utbytta till vacker ljung.

Så här såg en av krukorna ut efter att Zacke och Zingo varit ute i trädgården imorse....

Jag är hemskt ledsen mamma, men den här ljungplantan är utom all räddning.

Ryktet säger att även ytterligare en ljungplanta har blivit omplanterad efter en insats av en fyrbent trädgårdsmästare.... HUNDAR!

Det började inget bra. Nästa framme vid Skavsta började bilen larma för lågt oljetryck...."Stanna omedelbart och stäng av motorn. Motorn får inte heller gå på tomgång..."stod det i serviceboken men vi hade inget annat val än att köra den sista kilometern till flygplatsen där mamma och pappa väntade för överlämning av bil och hundar. Någon bil fick de inte med sig (den blev bärgad till verkstad och kostade mig nästan mer än hela resan) men tack och lov har de också en kombi så hundarna kunde vi lasta över så de fick komma hem.

Vi kom fram till hotellet i Rethymnon tidigt på fredags morgonen och efter ett par timmars sömn gav vi oss iväg på upptäcksfärd i staden. 2-3 timmars promenad blev det totalt och dagens motion avklarad!

Det har inte blivit mycket sol och bad den här gången, det var bestämt redan innan vi åkte, istället har vi rest runt och upptäckt ön, något som verkligen kan rekommenderas!

Dag två bestod också av en massa promenerade i Rethymnon och ett dopp i havet på eftermiddagen. Tyvärr kände jag fortfarande av halsontet så det blev ingen längre stund på stranden.

Dag tre var det dags för veckans utmaning - 18km vandring i Samaria ravinen, en av Europas längsta raviner. Klockan 0545 blev vi hämtade med buss och klockan 0820 påbörjade vi vår vandring. Det var en organiserad utflykt genom Fritidsresor och jag var lite orolig över att bli tvungen att gå i grupp hela dagen men det behövde vi inte, som tur var.

Vandringen började nedför - brant nedför. De första två kilometerna gick vi 1000 höjdmeter ner vilket innebar en rejäl påfrestning för knän och vader. Inga riktiga vandringskängor hade vi heller (bara holländarna verkade släpa med det...) och joggingskorna gav ingen ordentlig stadga och inget fäste på de ibland hala stenarna... När den första delen var avklarad blev lutningen lindrigare men det krävdes några stretch-pauser för att pigga upp lår- och vadmuskler. Efter fem timmars jättefin vandring (inklusive en längre paus) kom vi i mål i den lilla byn Agia Roumeli på Kretas sydkust nöjda och glada!

Dag fyra tog vi hand om träningsvärken. Vaderna var inte att leka med och jag kände direkt att det blivit lite dåligt med stretch dagen innan....Att gå i trappor gjorde ont! Vi fick den beställda hyrbilen kvällen innan så det blev en tur till Knossos (vilken besvikelse...) och utforskning av Amaridalen. Jag kände mig lite lätt uppgiven då jag vaknade med ordentligt halsont men några Ipren tog bort det värsta i alla fall. Joggingskorna fick stå kvar i hotellägenheten och min efterlängtade morgonjogg fick vänta ytterligare en dag...

På onsdagen, sjätte dagen på Kreta, kom jag tillslut iväg på en joggingtur! Halsen kändes bra hela tisdagen så jag friskförklarade mig och snörde på mig skorna. Det var härligt! Konditionen lämnar ju en del att önska med det var ändå skönt att springa. Det blev bara en kortare tur längs med strandpromenaden, ca 20 min, och sen lite styrka för mage, armar och rygg - Skönt!

Samma procedur upprepades sen på torsdagen innan vi åkte hem men det blev en lite längre runda då jag "missade" hotellgatan... Tankarna på annat håll.... 27 min var jag ute och avslutade sen med några sit-ups och en ordentlig stretch.

Det blev inte riktigt lika mycket löpning som jag hoppats men nu är jag ju frisk och kan fortsätta träna här hemma!

Det är grått ute och regnet har öst ner hela förmiddagen. Igår morse fick jag skrapa rutorna på bilen och termometern visade +1 när jag åkte hemifrån. Hösten är här på allvar och jag tar en veckas semester och åker till KRETA! Joggingskorna är nedpackade, hyrbil bokad och hundarna ska vi lämna i mina kära föräldrars ömma vård. Nu ska det (förhoppningsvis) bli sol, varmt och lite träning.

Återkommer med rapport om en vecka!

Bilden är från förra årets Greklandsresa till Samos.