Med Anna och Molle om ett 1:a pris i Lkl 1.

Igår blev det dåligt med hundträning, ja dåligt med träning överhuvudtaget, men jag blev inspirerad av Annas blogginlägg från igår så idag blev det ett pass i hagen bakom huset, den sk lydnadsplanen;).

Vi värmde upp med linförighet och fritt följ och jag körde omväxlande Zacke och Zingo. De var båda två på hugget och Zacke gjorde det förvånandsvärt bra! Han brukar vara lite seg och inte så förtjust i kontakt men idag bjöd han både på tempo och kontakt. Zingo hade, som vanligt, ett bra tempo och gick riktigt rakt vid min sida om jag höll blicken framåt och trampade på lite fortare än jag brukar. Jag kunde dessutom sluta "tjata" med fot och sitt vid vändningar och halter.

Sen blev det dags för ställande under gång. Där hade jag klurat ut att belöning bakom borde fungera bra - och det gjorde det! Jag la ut en boll bakom Zingo, gick fot framåt och sa "stanna". Till att börja med blev det en del dubbelkommandon men han kom snart på att stannade han fick han bollen (klyftig hund det där ;)) och då blev det bättre och bättre. Vi kom så långt att jag kunde gå vidare framåt, vända mig om, pausa en stund och sen gå halvvägs tillbaka (hela vägen tillbaka och han sätter sig...), där nöjde jag mig för dagen.

Zacke är riktigt duktig på ställande. Det blev lite trassel med kommandot i början för jag har faktiskt glömt om jag använt "stå" eller "stanna" tidigare.... Bollen användes här också och efter några försök stannade han och jag kunde gå vidare, stanna, vända om och gå tillbaka till hans sida och han stod med alla tassar i backen hela tiden. Duktig gammel farbror!

Efter det blev det en kort stund med apportbocken, och det fixade båda utan problem, och sen avslutade vi med platsliggning. Zingo låg jättefint de totalt tre minuter som det blev (han tuggade inte ens gräs!), men Zacke har väl lyckats bättre än vad han gjorde idag.... Jag fick se en fin uppvisning av olika sätt att ligga - på ena sidan, på andra sidan, platt på marken, på rygg.... En liten stund låg han till och med som man ska.

Nu är vi i alla fall på G!

Jogg, njuffe och lydnad.

Dags för en liten uppdatering. Sen sist har det blivit lite gjort i alla fall...

Helgen började med en morgonjogg tillsammans med vovvarna. Det blev vår vanliga morgonrunda på 5 km runt Idingstad Säteri. 30 minuter lugn och behaglig jogg. Efter frukosten packade vi in oss i bilen och styrde söderut mot Hallabro och Daniels föräldrar. Där väntade smaskig mat och en jättevovve! Daniels syster har en New Foundlands hane som vi inte träffat sen han var valp - nu är han stor! Som en mindre shetlandsponny ungefär... Våra två odågor såg ovanligt små och smala ut.

På söndagen var det återigen dags att styra bilen söderut, men den här gången bara till Anna i Kisa för lite lydnadsträning. Som komplement till apporteringen tyckte både Anna och jag att lydnad kunde vara passande och det finns ju ett lydnadsprov i Linköping den 13 december där vi kan starta.... Anna beskrev vår träning så underbart, det kan ni läsa om här, men för att sammanfatta det kan jag säga att de som kan det här med lydnad säkerligen skulle slita sitt hår om de såg oss... Vi började med att kommendera varandra genom momenten för att se vad vi ev behövde slipa lite mer på. Det fanns en del kan jag säga... Zingo blir så ivrig att han tvärar både i linförigheten och fritt följ, jag sneglar hela tiden ner på hunden och böjer mig i vänster sida (precis som när jag rider...), dubbelkommandon fanns det gott om och.... listan kan bli hur lång som helst . Kul hade vi ialla fall och nu ska jag traggla vidare hemma under veckan och så blir det flera lydnads dater med Molle och Anna.

Idag har vi hittills hunnit med en morgonjogg och planen är att köra lite lydnad i eftermiddag.

Hundarna har börjat fälla..... 

Det blev lite pälsvård nu på kvällen. Både Zacke och Zingo fäller mycket nu så jag passade på att borsta ur pälsarna ordentligt och putsa lite på öron, halsar och haser. Jag är verkligen ingen expert på att trimma hund men jag klarar av att ta det värsta så de ser lite prydliga ut. När det kommer till utställningstrimning tar jag hjälp av andra som kan det bättre, men efter som jag inte vill att de blir alltför lurviga tar jag några tag med saxen då och då.

För egen del har det varit träningsvila i dagarna två.

Igår var jag till Marie, på ACRO, och fick en rejäl genomgång av musklerna. Det var stelt, stelare än jag trodde, och det gjorde ont men en del av spänningarna släppte. Det blir ytterligare ett besök om en vecka och fortsatt jobb med mina motsträviga muskler.

Idag har jag haft en rejäl huvudvärk men det är inte helt ovanligt när jag fått nackmusklerna masserade och den har avtagit nu under kvällen. Träningsvilan beror på ett litet "kli" i halsen som fått mig att frossa i C-vitamin och vitlök. Jag vill verkligen inte bli förkyld igen!! Vi har fått vårt första fall av svininfluensa i Saab tornet (men han har jag inte jobbat med på länge) och även andra arbetskamrater hostar och snörvlar så jag hoppas att halsontet är inbillning men jag vågar inte chansa....

Eller långpasset som aldrig blev av.

Jag har varit så trött idag. Vi sov dåligt allihop i natt. Klockan 02.00 vaknade Zingo och ville gå ut. Daniel släpade sig ur sängen bara för att konstatera att hunden var nödig. Inte dålig i magen på något sätt utan bara skitnödig helt enkelt.... mitt i natten...

Planen för dagen var att springa ett längre pass idag eftersom jag var ledig. Så blev det inte. Jag var så trött att jag snabbt insåg att ett långpass kunde jag glömma, men det blev en kortare runda i alla fall. Igår gick det så lätt att springa, idag var det raka motsatsen - jag fick kämpa för varje steg och det var på ren viljekraft jag tog mig fram. Men hur jobbigt det än känns när man är mitt uppe i det vet jag hur bra det känns efteråt och det driver mig framåt. Inte heller vädret var på min sida, det duggade och det var, om möjligt, ännu mer lerigt idag.... Trots trötthet och dåligt väder fick jag ihop 8 km löpning och belöningen för det kom på eftermiddagen då solen tittade fram!

Hundarna fick ett kort pass lydnad också idag. Fotgående, apportbock och några inkallningar. De jobbade helt ok båda två men jag bröt rätt snart eftersom min trötthet satte käppar i hjulen.... Tålamod och lugn är en rätt dålig beskrivning av en trött Emma...

Det finns sån´t som är så gott att Zacke sitter "kanin" för att få....

Som favorit-belöningen när man tränar - mjukost med bacon smak!

Med andra ord en typisk löprunda på landet när det är höst.

Efter en helg med mycket jobb och lite energi tog jag mig i kragen och luftade löparskorna. Det var jätteskönt! Regnet som föll på oss under morgonens hundpromenad hade avtagit, solen kämpade för att tränga igenom molnen och det kändes lätt att springa. Det var en sådan där runda då benen springer av sig själv och resten av kroppen kan åka snålskjuts. Men det var blött i skogen... Klafs, klafs genom geggan och det gällde att ha koll på var man sätter ner fötterna för att undvika de allra geggigaste hålorna. Resultatet blev att endast halva ena skon var nere och vände i leran - inte illa alls. Det blev ca 6,5 km som avverkades på 38 min och jag kände mig full av energi igen.

Efter en stretch och dusch var det dags för hundarna.

Precis som igår blev det en stunds lydnadsträning i hagen bakom huset. Jag vet inte riktigt hur jag ska lägga upp träningen när jag kör lydnad men jag klurar på det och under tiden kör vi de moment jag kommer på för stunden...

Idag började vi med fotgående. Zingo har en härlig energi när han går fot och tycker verkligen det är roligt, men i sin iver hamnar han lätt med rumpan vinklad från mig (han går i skänkelvikning) så det får vi träna vidare på. Zacke är ingen höjdare när det gäller att gå fot med ögonkontakt... Tråkigt, tycker han,så där gäller det att köra mycket vändningar och tempoväxlingar för att ha honom med sig hela tiden.

Sen blev det lite träning med apportbocken. Zingo fick börja med att bara hålla den helt stilla i munnen. Inte helt lätt när man är en hund som gärna rullar och fixar med det man håller i, men det blev bra! Zacke har inga problem att hålla den stilla så han fick träna på att plocka upp den från marken. Det låter lättare än det var. Av någon anledning envisades han med att plocka upp den i "kulan" (den tjocka delen)...Något vi får träna vidare på.

Som avslutning blev det några inkallningar med ställande/läggande och det gjorde de riktigt bra! Lite sega stopp/ligg men det här är ju inget vi tränar dagligdags.

Efter träningen gick vi en promenad och det var hundarnas tur att ha närkontakt med geggan. De for runt som tokiga på stubbåkrarna, i bästa flat stil, så det sprutade vatten och lera om tassarna. För en flat finns inget dåligt väder, eller dåligt underlag för ett race

Hittade en bild på Zacke när han var 8 veckor - full fart redan då! Den här bilden är tagen samma dag som vi hämtade honom... Så söt...

Jag har en piriformis som inte är som den borde just nu. Piriformis är en muskel belägen djupt inne i sätesmuskulaturen och när den blir stel kan den trycka på ischiasnerven och man får ont i nedre delen av ryggen och baksida lår. Min vänstra piriformis och jag är inte alltid överens och just nu är vi t o m osams.... Jag gick i många år med ont i nedre delen av ryggen utan att få någon bukt med det. Det är många naprapater och kiropraktiker som gått bet på min rygg ända tills jag träffade Marie på ACRO Ryggklinik - hon hade lösningen! Det var egentligen inte ryggen som var problemet utan den lilla priformis som var orsaken till alla mina bekymmer. Vilken lättnad det var att hitta en lösning och slippa konstant värk och "ilningar" i benen. Tyvärr kommer problemen tillbaka med olika intervaller, slarv med stretchen och ökad träningsmängd är ofta bovarna i dramat, och just nu gör den ONT! Tack och lov har jag tid hos Marie på onsdag nästa vecka och även om det gör ont när hon kör ner tummarna i muskeln och masserar bort spänningarna så vet jag att resultatet blir bra!

Igår blev det ett lite längre pass i Hackefors, 12 km totalt. Det kändes tugnt och trögt men min envishet, mitt pannben, gjorde att jag sprang den sträcka jag bestämt mig för och inte gav upp i förtid. Det är ett väldigt kuperat spår, en rejäl backe per kilometer, och redan i slutet av första varvet upptäckte jag att det kändes konstigt när jag sprang uppför. Kroppen kändes sned på något vis.... Inte så konstigt, för vid närmare eftertanke var det bara höger ben som stod för frånskjutet i backen, vänster ben höll bara balansen utan att jobba. Varför det blev så? Min kära vän piriformis talade högljutt om att "Hallå, jag är ur funktion! Gör något åt det!"  Det blev till att gå i nästan alla backar resten av passet, eller jogga mycket långsamt och försiktigt.... Det gick i alla fall och under kvällen blev det spikmattan för rumpa och baksida lår och Daniel fick hjälp mig att stretcha. Lite bättre blev det  men jag får nog hålla mig på plan mark tills Marie har fått ordning på muskeln igen.

När jag började blogga här var det i tron att det var en reklamfri blogg-site. Jag hade visst fel. Nu ska man visst betala 20 kr i månaden för att slippa reklam i bloggen. Är det här något som dykt upp i samband med namnbytet (från Bloggagratis till Bloggplatsen)?? Någon som vet? Jag vill inte ha reklam i min blogg så det kan bli aktuellt att flytta den....

Jag tror att det usla vädret har satt sig på humöret.... Är ledig idag men med en hel hög med "måsten" som ska avverkas... Så här långt har jag hunnit dammsuga (fantastiskt hur mycket skit 8 tassar kan släpa innan för dörren!),tvätta en maskin tvätt och handla mat.

Det så otroligt genomtråkigt att handla mat och allt som hör till det. Det ska planeras mat, skrivas inköpslistor, släpas på skräp till återvinningen, panta burkar och flaskor, trängas i butiken, släpa hem allting och sen packa upp skiten.... För att inte tala om att laga mat... Pest och pina! Städhjälp går ju att köpa, jag skulle gladeligen betala för att slippa de här turerna till affären.

Att vara "ledig" men ändå inte hinna med det man helst vill göra är ingen höjdare för humöret. Det är ytterst tveksamt om jag hinner med någon löpning idag tex, även om humöret skulle behöva en rejäl, svettig runda. Idag får jag prioritera hundarna och deras träning. Sen har jag ju en hel del städning kvar.... Vi får gäster i helgen så det krävs åtminstone en liten uppfräschning. Men jag vill inte, orkar inte...

Ibland vore det skönt att vara barn igen och slippa alla krav och måsten. Tänk att få maten lagad och serverad varje dag, kläderna tvättade och kylen och frysen fylld utan att egentligen anstränga sig själv. Det är först nu jag verkligen uppskattar det - tack mamma och pappa för all service!

Nu får det vara färdig gnällt - dags att ta tag i den resterande städningen...