Kameran var med igår och det blev en del bilder på träningskamraterna. Vi fick till och med lite solsken, inget man är bortskämd med så här års...

Ronja och Musse.

Anna och Molle.

Nina och Texas.

Dagens stör moment - lilla Yessie.

...och jag ligger efter med bloggandet.

Det här har hänt under andra halvan av veckan.

Onsdagen började med besök hos massage-Marie. Vi kunde snabbt konstatera att mina muskler nu gett med sig och de envisa spänningarna var ett minne blott. För att vara på den säkra sidan bokade jag en tid om ca 4 veckor för att inte gå för länge med spända muskler bara för att jag missar att boka tid.

Efter lunch kombinerade vi eftermiddagsprom med lite lydnad och ett sök. Jag började med att lägga ut ett sök med 6 tennisbollar och sen körde jag fotgående och ställande/läggande med både Zacke och Zingo innan de fick ta sig an söket. Zingo var mer okoncentrerad av vanligt under fot gåendet och hade tankarna på söket men jag ställde krav på fokus och fick det till slut! Envisast vinner! Zackes insats var lite halvdan. Han hade inte så mycket go som jag kunde önska och var även han mer sugen på söket.

Söket gjorde de båda riktigt bra med bra fart både ut och in. Enda missen i protokollet var att de båda två tog in två bollar på samma gång vid ett tillfälle....

I torsdags var det dagis för hundarna och löpning för mig. Löpningen var ingen höjdare.... Jag fick ordentlig astma som verkligen nöp i hop luftrören och gjorde att jag enbart kunde små-jogga varvat med gå pauser. Det känns inte roligt just nu med astman för jag tycker det blir sämre och sämre. Tidigare har jag inte behövt medicinera utanför allergi säsongen, om jag inte tränat i sträng kyla, men sedan förkylningen i september får jag astma-känningar allt oftare. Visst, nu har jag slarvat lite med medicinerna, och det ska jag uppenbarligen inte göra, men jag bör nog ta ett snack med vårdcentralen. Kanske ska jag ha andra mediciner...

Fredag var en riktigt lat dag. Att jobba kväll sliter på mig och jag kände mig väldigt trött och oengagerad så det blev ingen träning alls.

Lördagen började med ett pass "fitness-yoga". Jag hittade en DVD med Blossom Tainto som jag aldrig kört innan och testade den. Det var ett bra pass. Lite lugnare, med mer paus mellan övningarna än min vanliga Power Yoga men rörelserna är likadana. 60 min blev det och jag kände mig ordentligt trött i kroppen efteråt.

Under eftermiddagspromenaden fick hundarna ett sök med bollar i Kåvetorpsskogen. Jag lade ut ett stort sök med några kluriga bollar och de fick jobba på ordentligt för att få in alla. Det var full fart hela tiden och de jobbade bra båda två.

Idag, söndag, var det dags för veckans ordentliga lydnadsträning med Anna, Nina och Ronja. Vi var hos Nina och passade samtidigt på att gulla med lilla Yessie, 8 veckor.

Zingo och jag körde igenom fritt följ, inkallning, ställande, läggande och tandvisning. Genomgående i alla moment är att han svänger ut baken till vänster och hamnar snett. Provade lite olika metoder för att komma till rätta med det och det kommer att krävas en hel del jobb innan han är rak. Tandvisningen gick förvånandsvärt bra. Jag trodde han skulle hamna i axelhöjd med Ronja men han höll sig på backen. Lite skruvande på rumpan dock.

Nina körde lite med Zingo så jag fick se hur han ser ut på håll - mycket trevligt, de var ett snyggt ekipage!

Jag fick i utbyte testa lite med Texas och det var en ovanlig känsla att ha någon så liten och smidig vid sidan, istället för "kolossen" Zingo. Duktig och fin är han den lilleTexas!

Efter nästan två timmar på fältet avslutade vi med fika och hundprat, och gullande med valpen förstås... Anna och jag bestämde oss för att anmäla till Lydnadsprovet på Linköpings BK den 13 december... Det blir till att träna hårt nu...

Tack för en bra och rolig träning Nina, Anna och Ronja!!

Nu blir det en lugn kväll framför Bones som börjar igen på 3:an, sen är det dags att ta sig an ännu en arbetsvecka.

Att jag aldrig lär mig!

Det lönar sig väldigt sällan att lägga tid och energi för att glädja andra människor... Förskräcklig sak att påstå men jag blir gång på gång övertygad om att det är så det är..... Alltför ofta belönas ansträgningarna med ilska och irritation...

Det ät mot min natur men jag jobbar hårt på att sätta mig själv i främsta rummet. Jag är inte där än men har fått ytterligare ett bevis på att jag jobbar för rätt sak.

Tennisbollar är bra till mycket!

Dagen började med ett lydnadspass innan lunch. Vi jobbade vidare med kontakt och fotgående och det tar sig . Till och med Zacke börjar förstå vitsen med att ha kontakt även under gång och kan hålla kontakten fler och fler steg.

Zingo har inga större problem med kontakten när vi är på hemmaplan så jag passar på att träna mig själv i första hand och jag tycker nog att även jag gör framsteg (eller så är det gårdagens yoga som rätat ut kroppen...).

Ställande och läggande körde vi också igenom och det fungerar jättebra med belöning (boll) bakom. Zingo tvärstannar alt lägger sig snabbt på kommando och blir kvar i positionen tills han får ett "varsågod" och hämtar bollen. Zacke har fortfarande svårt för läggandet, krävs dubbelkommando, men ställandet gör han jättebra. Nu ska jag bara låta bli att snegla bakåt när jag gett kommandot....

Avslutade med apportbocken och det gick jättebra! Zingo har verkligen förstått hur det går till och sitter stilla och fint med bocken framför nosen för att sen ta ett bra och stilla grepp.

Efter lunch tog fyllde jag fickorna med så många tennisbollar jag kunde hitta och sen gick vi ut till kalhygget där de fick varsitt sök. Hittade en bra sluttning med mycket ris där jag kastade ut bollarna och sen fick de söka en i taget. Det krävdes en hel del jobb med nosen för att få in alla 5 bollarna och de jobbade på väldigt entusiastiskt båda två. (ja, det var ett tag sen de fick apportera...) Zingo hade lite jobbigt att hitta den sista bollen och kom tillbaka till mig ett par gånger i hopp om hjälp men blev utskickad igen och jobbade då vidare utan att knota. Zacke söker mer självständigt och över mycket större område så jag fick vissla tillbaka honom några gånger då han försvann lite väl långt bort. Allt som allt gjorde de ett jättebra jobb och nu ska jag ta och beställa ett gäng mini-dummies att använda bla till sök. Då får de jobba lite mer för belöningen och jag får lite mindre att släpa på.

10 cm längre på 60 minuter!

Så kändes det när jag yogat klart. Det var länge sen jag yogade men efter massör-Maries uppmaning tog jag mig i kragen och körde ett pass. Jag har haft yoga i tankarna ett tag men samtidigt känt mig alltför uppe i varv för att orka fokusera och andas ett helt pass och utan fokus blir det så halvdant. Idag var jag träningssugen men hade samtidigt lite smått ont i halsen och då bestämde jag mig för yoga, istället för att utmana ödet och springa en sväng.

Det var stelt, väldigt stelt... Vaderna kändes extremt korta och hälarna var betydligt längre från golvet i stående hund än de brukar. Det knakade både i ryggen och bröstryggen när jag sträckte ut men när passet var över kände jag mig längre och musklerna var behagligt väl-stretchade. Känslan av rastlöshet hade jag andats ut och andningen satt återigen där den ska - i magen och inte högt uppe i bröstkorgen. Mycket skönt!

Nu ska halsen kureras med lite te och honung, så hoppas jag att imorgon kunna springa en sväng.

...fylld av aktiviteter.

Helgen började med ett löppass på lördagsförmiddagen. Det var inte ett av mina bästa pass... Kroppen ville inte riktigt och det kändes mest tugnt och segt, men man ska ha sådana pass också. Det blev bara 6,5 km med klafsande i lera under en dryg kilometer. Inte heller huvudet var med idag så det blev några rejäla tramp ner i blötan...

På eftermiddagen packade jag in hundarna i bilen och åkte till brukshundsklubben för ett premiär besök. Jag kom lite tidigt och tog ut Zacke för lite linförighet och hopp över hinder, det gäller ju att passa på när det står hinder framme. Sen var det Zingos tur att jobba och vi blev ordentligt drillade av Anna och Nina . Nina kom med många värdefulla tips om hur man ska tänka när man kör lydnad (tipsen går givetvis att använda i all träning). Bla vikten av att dela upp varje moment i små delar så man hinner belöna varje rätt sak. Så självklart egentligen. Anna kommenderade mig och min kropp gjorde väl inte alltid som jag ville (läs - den böjde sig väldigt till vänster och vä axel hamnade i märkliga lägen...), vi körde ställande med boll bakom, hopp över hinder och platsliggning.

Ställandet går bättre och bättre. Det gäller bara att komma ihåg att dela upp momentet och ta det del för del.

Hoppet hade jag inte testat innan men det gjorde Zingo bra, så fort jag visat hur det skulle gå till.

Under platsliggningen gick han upp, precis som sist Anna och jag tränade, efter ca 50 sek för att nosa lite på Molle men efter den lilla fadäsen låg han mycket prydligt ca 2 min. Jag förstår inte vad som är så lockande med Molle, Texas låg på andra sidan men han fick inte en blick av Zingo....

Det är mycket smått att tänka på när man tränar lydnad men det är rätt kul. Nu har jag inga större ambitioner med lydnaden och det kommer nog i första hand vara ett vinternöje, något att jobba med under de perioder det blir mindre apporteringsträning, men en start i Lkl 1 ska det bli. Jag tror också att det kan vara nyttigt för både mig och Zingo att jobba med fokus och koncentration och det är ju det lydnaden går ut på.

Efter träningen bjöd Nina på gott fika - tusen tack!!

Söndagen handlade också om lydnad men på hemmaplan. På förmiddagen fick båda hundarna en ordentlig genomkörare trädgården. Fokus låg på koncentration och kontakt så det blev mycket fot (korta sträckor) och vändningar. Zingo ville gärna bli lite sned men jag tog hjälp av altanen och "tvingade" på så sätt honom att bli rak i kroppen. Jag upptäckte att om jag håller blicken ca 2-3 meter framför mig kan jag se Zingo i ögonvrån utan att vrida kroppen - perfekt! Zacke tycker det är bökigt att hålla kontakt så vi jobbade mycket med kommandot fot (att det ska betyda "se på mig") och rörde oss bara några steg i taget men med kontakt hela tiden. Han lyckades riktigt bra tillslut!

Ställande och läggande körde vi också igenom, med boll bakom som belöning. Jag fokuserade på att bara ge ett kommando och att inte snegla bakåt efter kommandot är givet. Zingo gjorde det jättebra, både ställande och läggande, lite snett ibland men lägger/ställer sig direkt. Zacke fixade ställande utan problem men kommandot "ligg" förstod han bara om vi stod stilla, under gång satte han sig eller bara stannade och såg förvirrad ut.... Tur att det inte är han som är kandidat till Lkl1... 

Som avslutning blev det platsligg med husse som störning. Båda två låg väldigt prydligt i två minuter och rörde inte en fena trots spännande ljud från hönshuset (förrådet).

Jag försökte vara tydlig under hela passet och säga ifrån ordentligt när, framförallt Zingo, blev för fladdrig och okoncentrerad och det lönar sig definitivt. Zingo blir mer koncentrerad och jobbar hårdare för att vara till lags. "Psykbrytet" jobbar jag vidare på. Tanken är ju att det ska komma lite planerat och inte när man tex slår huvudet i en skåpslucka (kan ev ha hänt i fredags...), och det är inte helt lätt.... men jag jobbar vidare på det..

Under eftermiddagspromenaden blev det lite inkallningsträning och träning på att avbryta bus och lek för koncentration. Båda delarna skötte de riktigt bra!

Efter så mycket tankeverksamhet var det två trötta hundar som snarkade sig igenom kvällen.

Hundar i snö.

Sitter och bläddrar bland alla våra foton och hittade de här från februari i år. Platsen är Hornberga, strax norr om Orsa i Dalarna.Det är nästan så jag längtar efter snö...

Zingo "bottnar" nästan inte.

Zacke.

Jag fryser!

Nu har det varit riktigt skitväder i två dagar. Så där rått och kallt att det är omöjligt att hålla värmen oavsett vad man har på sig.

Igår var jag ledig och passade på att träna både mig och hundarna. Efter morgonprom och frukost stack jag ut och sprang, även om det tog emot då det blåste halv storm med inslag av snö i blåsten. Burr! Det blev vintertights, mössa och vantar på men jag blev ändå fruktansvärt kall om rumpa och lår så det är väl bara att inse att det krävs långkalsonger också... Trots vädret var det en riktigt skön runda. Jag hade en hel del att fundera på och man sorterar tankarna så bra när man springer. Av någon anledning blir problemen mindre och lösningarna tydligare för varje kilometer, kanske har det något att göra med de berömda endorfinerna.... Totalt 8 kilometer blev det på 47 minuter. Tempot kändes behagligt och jag kan se i träningsdagboken att kilometertiderna sjunker sakta men säkert.

Vid lunch hade jag tid hos min fantastiska massör Marie och jag fick en rejäl genomgång av rygg, rumpa och baksida lår. Som vanligt var det inte helt behagligt men det är ju inte därför jag går dit. Jag går ju dit för att få hjälp med mina stela muskler och det är precis vad jag får. Hon passade även på att stretcha ut baksida lår och rumpa lite extra och konstaterade att jag gott kunde köra lite mer smidighetsträning. Så sant! Det var väldigt länge sen jag yogade så jag ska göra ett försök att klämma in ett pass per vecka en period.

Väl hemma igen var det hundarnas tur. Vi värmde upp med en 45 minuters promenad och medan vi var ute började falla stora snöflingor från skyn. Efter promenaden tränade vi läggande under gång, inkallning och lite fritt följ på vår lilla "lydnadsplan". Zackes energi verkade ha tagit slut efter promenaden och han var som i en egen värld med en hel massa dubbelkommandon som följd, men Zingo var på hugget. Läggandet fungerade riktigt bra men som med allt annat hamnar han allt som oftast lite snett. Idag bekymrade vi oss inte så mycket om det utan fokuserade på att han skulle lägga sig och ligga kvar tills jag sa "sitt" och det blev riktigt bra!

Inkallningen var inte heller några större problem förutom att han 50% av gångerna sätter sig snett... Ett genomgående problem... Idag undvek han att använda mina ben som stoppkloss och det är jag tacksam för.

Under det fria följet koncentrerade jag mig mest på mig själv och var jag gjorde av min kropp. Tänk att det ska vara så svårt att titta rakt fram! Lite duktig tyckte jag nog att jag var även om jag "tappade" Zacke då och då och fick stanna till och få med honom igen. Zingo behöver jag inte hålla koll på han hänger med om än lite snett ibland (men jag är ju också sned ibland...).

Snö på vår lilla lydnadsplan. 

Idag har det inte blivit någon träning. Mina muskler behövde vila och hundarna tillbringade dagen på dagis så det blev ryggläge under filt när vi kom hem. Zacke slocknade direkt med en yllefilt över sig....